Rundvik, Sverige

2018-07-21 15:00

Delvis skyetSørøst, Lett bris, 3.5 m/s27°C

0 mm precipitation

Pressure: 1004.8 hPa

Weather forecast from yr.no.

BIO

Biografen i Rundvik firar att det har visats film i hundra år utan avbrott

 

Fredag 18/5 13:00 120:-  Fika ingår

"Det var en gång en skola med en lärare i sång" -- så börjar både filmen och den schlager som gett den dess titel.

Den nye sångläraren, lektor Bergman, i den privata samskola, där Agda Löfbeck är rektorskan, håller på att pröva elevernas sångröster. Den 16-åriga Inga Danell kan när det blir hennes tur inte låta bli att sjunga en swingmelodi och det gör hon så medryckande att både läraren och hela klassen faller in i sången. Då står plötsligt den stränga rektorskan i dörren, och det blir snabbt slut på sjungandet.

Lärarkollegiet sammanträder. Bergman och Inga får allvarliga varningar: Gör inte om det! 

 

Fredag 1/6 13:00 120:- 15 år Fika ingår

Alf Sjöbergs filmiska studie i pennalism orsakade en häftig skoldebatt och blev en internationell succé. Ingmar Bergmans manus var enligt honom själv delvis baserat på egna erfarenheter.

Etableringsbild: Högre allmänt läroverk, klockan visar 08:10. Ovanifrån blickar vi mot en ensam pojke som springer över den tomma skolgården och in i läroverket. I byggnaden springer han – så tyst som möjligt för att inte upptäckas – uppför långa trappor. Han avslöjas av en pliktskyldig ordningsvakt som tar pojken till skolans rektor. Rektorn är dock mer förstående till pojkens försening till morgonbönen.

Sekvensen etablerar en genomgående känsla för hela filmen. Långa tomma korridorer, en labyrintliknande byggnad, höga trappor, skuggor, tystnad, en allseende kamera och skarpa kontraster mellan mörker och ljus etablerar en bild av läroverket som en institution som kontrollerar och skrämmer elever. Skolans uppgift verkar inte vara att i första hand bedriva en pedagogisk verksamhet. Som hämtad ur en Kafkainspirerad mardröm framställs den som en institution med en klart uttalad hierarki som återspeglar världen utanför.

Jan-Erik går i sista ring i gymnasiet. Studentexamen närmar sig och han har stora problem med den sadistiske latinläraren Caligula. Caligula utnyttjar varje möjlig stund att utöva makt över Jan-Erik, andra elever och även människor utanför skolan. Jan-Erik träffar Bertha, och de blir ett par. Hon hyser rädsla för en person vars identitet hon inte vill avslöja och dämpar skräcken med alkohol. Jan-Erik får svårt att lita på hennes känslor för honom.

Leif Furhammar skriver i sin bok Filmen i Sverige om den enda svenska filmen från krigsåren som kan sägas ha blivit världsberömd: "Hets var ett angrepp på 'den fascistoida skolan' och dess förtryckarmekanismer men hade ideologiska referenser till det auktoritära samhället i stort och i sista hand till situationen i världen av år 1944."

Hets var både en kritiker- och publiksuccé. Den vann Grand Prix i Cannes, Stig Järrel skrev in sig i filmhistoriska annaler med en otrolig rollprestation som den pennalistiske läraren Caligula. Filmen var dessutom Mai Zetterlings genombrottsfilm, Ingmar Bergman ansvarade för manuset och var regiassistent och Victor Sjöström var konstnärlig ledare. Fotografen Martin Bodin ansvarade för filmens expressionistiska stil med brutala skuggor och ett enormt visuellt tryck. Hets är dock inte bara en samling av filmsveriges all-stars, den är intressant även utifrån andra, sociologiska, aspekter.

I Sverige gav den upphov till en häftig skoldebatt. Filmen belyser vissa aspekter av generationskonflikter och moralpaniker som i mångt och mycket skulle prägla tiden efter andra världskriget. Den ingår inte i en "ungdom på glid"-genre och är inte lika rebellisk som vissa anarkistiska filmverk baserade på skolans förtryckande hierarki, till exempel Jean Vigos C i uppförande och Lindsay Andersons If. Utomlands uppfattades Hets inte i första hand som en rapport om den svenska skolsituationen utan som ett sällsynt intensivt filmkonstverk.

Fredag 17/8 13:00 120:- Fika ingår

Att Rolf Husberg kommit att betraktas som den svenska barnfilmens pionjär är egentligen en ren slump. Husberg valde nog sitt ämne av en helt annan anledning. Som filmregissör var han rätt ny när han gjorde filmen, men hans meritförteckning dessförinnan är nog så imponerande. Hans filmskola var "den långa vägens". Han hade klippt 34 långfilmer, varit regiassistent på tretton och B-fotograf på åtta.

Rejält fjällbiten blev han som regiassistent åt en danske George Schnéevoigtoch därefter även en fransk regissör (Jacques Feyder) som spelade in filmer i norra Sverige i slutet av 30-talet, Fredlös och La loi du Nord. Som en följd av detta fick han också ta över regin för Irefilms halvdokumentära skildring av samernas liv, Midnattssolens son (1939), vilket i sin tur ledde till att producenten Rune Waldekranz gav honom chansen att regidebutera på allvar med Kan doktorn komma, 1942. Den byggde på lapplandsläkaren Einar Wallquists självbiografiska berättelser och blev en stor framgång. Rolf Husberg kunde plötsligt själv bestämma vad han ville göra.

Från Folkskolans läsebok erinrade han sig Laura Fitinghoffs berättelse från 1907 om fattigsverige vid sekelskiftet, Barnen ifrån Frostmofjället. Idag betraktas filmen som den första renodlade biograffilmen för barn. Under stumfilmstiden och 30-talet förekom några enstaka filmer om pojkar som gjorde busstreck, Anderssonskans Kalle till exempel, men de kan knappast rubriceras som barnfilmer. I mitten av 40-talet lossnade det, Rännstensungar hade premiär samma år, men det var Rolf Husberg som visade sig ha den rätta känslan för vad barn ville ha. Enkla, rättframma berättelser om barn och riktiga äventyr! Lite väl sedelärande och troskyldiga med dagens ögon, men äkta och vardagsnära för sin tid.

Rolf Husberg blev också den förste att med författarinnans välsignelse ta sig an Astrid Lindgrens barnböcker. 1947 kom Mästerdetektiven Blomkvist, följd av Mästerdetektiven och Rasmus (1953) och Luffaren och Rasmus (1955). Vildmarken återvände han till i Sampo Lappelill (1949). En av fotograferna på Barnen från Frostmofjället var Olle Nordemar som kort därefter övergick till att bli produktionsledare, bland annat på Mästerdetektiven och Rasmus. Detta ledde till att han själv började producera barnfilm och i fortsättningen kom Nordemar att bli den som producerade alla de klassiska Astrid Lindgren-filmerna. Intressant är också att två av barnskådespelarna i Barnen från Frostmofjället, Hans Lindgren och Anders Nyström, förblev aktiva i yrket ännu in på 2000-talet.

Barnen från Frostmofjället bemöttes med strålande recensioner och fick en stor publik. Och att filmen fått ikon-stämpel och fortfarande lever kvar i mångas minne framgår också av att det särskilda barnfilmspris som Filminstitutet inrättade 2005 döptes till Gullspira efter geten i filmen.

Fredag 14/9 13:00 120:- Fika ingår

Rasmus bor på ett barnhem och önskar precis som alla andra där att han ska få en familj. Ett par kommer på besök och barnen får rada upp sig. De blir ordentligt synade och sedan väljer paret en flicka som får följa med dem hem. Besvikelsen hos de andra barnen är hjärtknipande. Samma kväll bestraffas Rasmus med extra arbete och det blir droppen. Han beslutar sig för att rymma.

Rasmus smiter ut på natten och tar skydd en bit bort i en lada. Dagen därpå vaknar han upp på en höskulle och bredvid ligger luffaren Oskar. De slår glatt följe. Men med vandrandet möter de både trevligheter och problem, och snart är de indragna i olustiga polisärenden.

Rolf Husberg hade regisserat Mästerdetektiven Blomkvist (1947) och Mästerdetektiven och Rasmus (1953) och hans samarbete med Astrid Lindgren fortsatte med Luffaren och Rasmus. Denna gång skrev Lindgren direkt för filmen, en radioserie kom strax efter och 1956 kom boken ut.

Rasmus spelas återigen av den populära Eskil Dalenius, även om den här Rasmus, något förvirrande, är en helt annan person än Rasmus i Kalle Blomkvist-historierna. Oskar spelas av Åke Grönberg.

Luffaren och Rasmus är berättad sakligt och med stor värme. Det är lätt att sätta sig in i Rasmus öde och filmen innehåller flera riktigt spännande sekvenser. Filmen, och Astrid Lindgrens berättelse, är också, 1920-talsmiljöerna till trots, förvånansvärt tidlös och fungerar fint på barn idag.

Filmen togs emot väl när den kom. I Expressen skrev Staffan Tjerneld: "Olle Nordemar och Artfilm har gjort vad de stora, rika bolagen så sällan vågar: spela in en barn- och ungdomsfilm. Hans mod har belönats, det har blivit en film som kommer mycket nära den ideala familjeunderhållningen. Den har en fin botten, Astrid Lindgrens mänskliga värme och småfinurliga humor, som ger även de sorgligaste scener en befriande krusning. Rolf Husberg har satt historien i scen med en stilkänsla, som är alltigenom glädjande. Trots att filmen spelar i kostym rymmer den inget jönseri, hela tiden får vi umgås med riktiga människor. Bakgrunden är ett svenskt sommarlandskap med tidlöst behag."

1981 kom en ny version av Luffaren och Rasmus: Rasmus på luffen. Den regisserades av Olle Hellbom, som kom att ta över filmsamarbetet med Astrid Lindgren efter Rolf Husberg, och som filmatiserade mängder av Lindgrens böcker från 1957 och framåt.

Fredag 19/10 13:00 120:- 15 år Fika ingår

Kapten tillika privatdeckaren John Hillman får höra om ett aktuellt och olöst fall kring den försvunna mannekängen Katja Sundin. Johns fru Kajsa tar anställning på modehuset där mannekängen arbetade, för att undersöka fallet och hålla ett öga på personalen.

I skyltfönstret på modehuset upptäcker de att en skyltdocka faller ihop. "Skyltdockan" visar sig vara den försvunna mannekängen. Hon är död och en dolk sitter i ryggen. Polisen tillkallas. Det uppenbaras att mannekängen bedrev utpressning i stor skala, och hennes anteckningsbok är fylld av högt uppsatta personers namn.

Det som följer är en bitvis komplicerad historia. Stilmässigt påminner filmen om en blandning av Hitchcock och italienska Giallofilmer. Mannekäng i rött verkar ha inspirerat filmskaparen Mario Bava och dennes Gialloklassiker Blood and Black Lace från 1964.

Mannekäng i rött är den andra filmen i Arne Mattssons "färgserie", där man följer paret Hillmans deckaräventyr. Det gjordes fem filmer i Hillman-serien och huvudkaraktärerna spelas av Karl-Arne Holmsten och Annalisa Ericson, som löser mordfall ihop med assistenten Freddy (Nils Hallberg) och dennes fästmö Sonja (Lena Granhagen), som komiska sidekicks. Varje film hade en färgkoppling i titeln. Folke Mellvig och Lars Widding skrev manusen och förebilden verkar ha varit de engelska filmerna om den gäckande skuggan (The thin man) med William Powell och Myrna Loy som deckarparet Nick och Nora Charles.

Arne Mattsson var en hyperproduktiv, mångsidig och tekniskt väldigt duktig regissör. Han rörde sig mer eller mindre genreobehindrat och blandade komedier med Strindbergfilmatiseringar, tyngre dramer med kriminalfilmer, och var kanske mest känd för filmen Hon dansade en sommar, en stor publik- och kritikersuccé. Mattson visste dessutom hur man skrämde slag på publiken. Många vågade inte gå och se den första Hillmanfilmen, Damen i svart, eftersom det sades att folk svimmade i salongerna.

Mannekäng i rött är en utpräglad genrefilm, där inte bara intrigen handlar om ytliga miljöer. Själva filmen verkar härma sin egen handling och är intressant i sin nästan parodiska avsaknad av djup. Den är oerhört stiliserad och artificiell, kanske just för att kunna visa upp världen den behandlar.

Det är inte bara Mattsson som är i sitt esse i den här filmen. Han valde att samarbeta med filmsveriges stora namn, som satte prägel på filmen. Mattsson, förtjust i komplicerade kamerarörelser, samarbetade med fotografen Hilding Bladh, känd inte minst för Ingmar Bergmans Gycklarnas afton. Kameraarbetet är fantasifullt och överskuggar bitvis filmens handling. Bibi Lindström, en av Sveriges mest anlitade scenografer, ansvarade för filmens uppfinningsrika utseende, medan Mago (Max Goldstein), sin tids kanske mest fantasifulla kostymmakare, ansvarade för kläddesignen.
Filmen uppskattades av de flesta kritikerna, som såg den som en hygglig spänningsskapare, även om en del spökeffekter ansågs väl lättköpta. På flera håll gavs miljöskildringen särskilt beröm.

Fredag 16/11 13:00 120:- Fika ingår

Att angöra en brygga är en av de svenskaste filmer som finns, en odödlig komedi om en kräftskiva där segelbåten med spriten ska lägga till vid holmen med kräftorna. Utan att använda motorn.

Kaos härskar. Katie Rolfsen simmar med en tvättlina mellan tänderna, Birgitta Andersson räddar båten med en korv och Monica Zetterlund ska stjäla en eka genom en rififi-kupp där ett gökur och en sill måste aktiveras i exakt rätt ögonblick. Hans Alfredsons eldfängda skärgårdskuf höjer bössan så fort någon rör sig, men resten av männen är sämre utrustade. Lars Ekborg är en fjant i seglarblazer, Hatte Furuhagen är bara intresserad av hur han ser ut, Gösta Ekman kan inte stå upp utan att ramla och stackars Tage Danielsson förstår aldrig vad som händer. Kvinnorna får inte en skråma medan männen slår halvt ihjäl sig. Och till sist är nära att slå ihjäl varandra. "HÅLL KÄFTEN OM MINA BYXOR" vrålar en hysterisk Ekborg till Furuhagen, som mobbat honom med "Du har ju dambyxor" en gång för mycket.

Tampar tappas, linor lossnar – alla försök att hålla fast vid något är förgäves. Blir ens kläder blöta kan man till och med bli av med sin identitet. Till slut ligger båten så långt ut att själva språket bryter samman. När ingen hör vad man ropar gör man tecken (Herr Garbo är på bi-i-i-i-o-o-o), men inga budskap går fram. Och ingen förstår ett ord av vad den Hollywood-besatta fiskaren Garbo säger, utom Monica Zetterlund. Hon är den enda som kan översätta hans haranger, och hon gör det riktad mot oss i publiken: "Herr Garbo säger…"

Alfredson och Danielsson leker med allt de sett på bio. Att angöra en brygga – full av parodier på hårdkokta thrillers och fåniga folklustspel, laddade västerns och spralliga nya vågen-verk – är en stumfilmskomedi i ljudfilmstappning. Tjugotalets omsorgsfullt koreograferade farser, där skämten går ut på att folk får tunga saker i huvudet och allt går sönder, är fulla av snillrika uppfinningar och djärva trick.

Idén till manuset kom från en tecknad serie Alfredson gjort för Kvällsposten, om en man som dag efter dag försökte ta sig upp för en trappa och komma dit han ska. Revyfilmen Svenska bilder, som Alfredson och Danielsson debuterat med, hade flödat över av idéer och improvisation, men den här gången var det ordning och reda. Danielsson ville att slutet skulle nås genom "en benhård logisk konsekvens i det lilla och sedan gå mot en klimax som byggs upp av varje liten enstaka bit i filmen".

Flera kritiker noterade lugnet bakom kaoset på duken. Expressens Lasse Bergström avslutade sin recension med: "Det är mycket roligt, men under större delen av filmen på ett stillsamt, nästan seriöst plan" och Dagens Nyheters Mauritz Edström, som tyckte att filmen var "en enormt rolig svensk filmfars, den roligaste i världen", skrev om dess "milda vansinne". När Aftonbladets Jurgen Schildt ett år tidigare hade recenserat Svenska bilder, hade han varit inne på samma spår. "Som komiskt nummer är den naturligtvis oöverträffad i det svenska 60-talet. Samtidigt är det en film som utstrålar avspänning mera än anspänning, ömhet mera än infami. […]."

Jazzmusikern Lars Färnlöf skrev originalmusiken, och Hasse och Tage författade texten till ledmotivet först efter premiären. Monica Zetterlunds tolkning av "Att angöra en brygga" blev lika älskad som filmen. Att angöra en brygga ligger fortfarande näst högst på listan över de svenska filmer som fått störst publik i Sverige sedan mätningarna började 1963.

BIOGRAFINFORMATION                          

 

 

Prisinformation:

Vuxen 120:-, Vuxen 3D 130:-. Matiné 100:-, matiné 3D 110:-.

Betalning med kort accepteras.

SF Biocheckar gäller hos oss.

Kom ihåg att titta på sista giltighetsdatum. Vi tar inte biljetter eller checkar där datumet har gått ut.

Vi kan inte ta SF presentkort eller rabattkort i plast.

Vi är ingen SF-biograf och är därför inte ansluten till SFs datorsystem.

Öppettider Kassan öpnar 45 minuter före filmen.

Det kan också vara stängt andra dagar pga bokningar.

Bioprogram Vårt program hittar du också på bioguiden Du kan se det här på hemsidan.

Bio Calendar

m t o t f l s
 
 
 
 
 
 
1
 
2
 
3
 
4
 
5
 
6
 
7
 
8
 
9
 
10
 
11
 
12
 
13
 
14
 
15
 
16
 
17
 
18
 
19
 
20
 
21
 
22
 
23
 
24
 
25
 
26
 
27
 
28
 
29
 
30
 
31
 
 
 
 
 
 

Kommande Evenemang

mån
tis
ons
tors
fre
lör
sön
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
 
July 2018
 

On Facebook

Custom Search